Ovrigt/Mjukvarulicenser
Från Ubuntu Sverige
Innehåll |
[redigera] Vad är mjukvara?
Enligt svensk Upphovsrättslagsstiftning defineras mjukvara som:
- Utformning av en serie instruktioner eller anvisningar, oberoende av den uttrycksform eller den anläggning vari den är nedlagd, avsedd att förmå en dator att direkt eller indirekt ange eller utföra en speciell funktion eller uppgift eller uppnå ett speciellt resultat.
All mjukvara är instruktioner/kod skriven av en eller flera personer med ett specifikt mål eller syfte. Den person som skriver mjukvaran alt. arbetsgivaren som beställt mjukvaran har enligt lag skydd mot kopiering enligt upphovsrätten. Detta skydd leder till att ingen får modifiera mjukvaran enligt egna önskemål och sedan distribuera mjukvaran till andra.
[redigera] Vad innebär en licens?
För att inte låta utvecklingen hindras av upphovsrätten har olika licenser utvecklats. De olika licenserna ger användaren en ny uppsättning rättigheter och skyldigheter oberoende av upphovsrätten. Hur mjukvaran får användas eller modifieras är beskrivet i licensen som är "paketerad" tillsammans med mjukvaran.
Olika licenser har utvecklats med olika syften och med olika definitioner av vad "frihet" innebär. De vanligaste är:
GPL är den mest utbredda av de fria licenserna och är den licens som Linux-kärnan och många av de program som Ubuntu består av använder.
Skillnaden mellan GPL och BSD är bl.a. att kod licensierad under GPL inte får hamna i "slutna" program, och projekt under GPL får inte inkludera sådant som inte är GPL. Detta menar BSD-förespråkare är oförenligt med riktig frihet, BSD har därför färre restriktioner och BSD-mjukvara kan tex. hamna i kommersiella produkter.
Skillnaden mellan de s.k. "fria licenserna" och en licens såsom Microsofts EULA, förstås kanske bäst genom att citera EULA:
- "Unless otherwise specified, the Services are for your personal and non-commercial use. You may not modify, copy, distribute, transmit, display, perform, reproduce, publish, license, create derivative works from, transfer, or sell any information, software, products or services obtained from the Services."
[redigera] Fri programvara
Ett datorprogram är fri programvara, om användaren av programmet har friheten att göra vissa saker. Dessa grundläggande friheter listades en gång av Richard M. Stallman. En användare måste vara tillåten att:
- Använda programmet för valfritt ändamål. (frihet 0)
- Undersöka hur programmet fungerar och ändra det för egna ändamål. (frihet 1)
- Skicka vidare kopior av programmet. (frihet 2)
- Förbättra programmet och sprida det vidare i förbättrad form. (frihet 3)
Om en användare får göra alla dessa saker med ett visst program så är det programmet fri programvara för den användaren. Observera att programmet inte nödvändigtvis behöver vara gratis. (Fri programvara är inte detsamma som gratisprogram). Källkoden för programmet krävs för frihet 1 och 3. Förespråkare för fri programvara brukar argumentera för att användare ska ha dessa friheter av moraliska och politiska skäl, till skillnad från rörelsen för Öppen källkod som argumenterar för mer eller mindre samma sak men i stället på pragmatiska grunder.
[redigera] Öppen källkod
Eftersom begreppet "fri" är tvetydigt (även eng. "free") uppkom begreppet "öppen källkod". Tanken med att mynta begreppet "Öppen Källkod" var att slippa de ideologiska och filosofiska undertoner som ibland framkom i samtalet med Richard Stallmans Free Software Foundation. Förespråkare för Öppen källkods-definitionen pekar främst på de praktiska fördelarna ett företag kan vinna genom att distribuera program med öppen källkod (tex. Mozilla Firefox som tidigare var Netscape Navigator).
Öppen Källkod defineras enligt the open source definition på följande sätt:
- Fri återdistribution Det får inte finnas några hinder för att sälja eller ge bort programvaran i form av en komponent ingående i en sammansättning av andra programvaror. Genom att kräva fri återdistribution minskas risken för att långsiktiga vinningar får stå tillbaka för kortsiktiga.
- Källkod Alla program skall inkludera källkod samt ha möjlighet att distribueras med både källkod och binärkod. Detta krav medför att det blir möjligt att ändra i programmen och utan förändringar stannar utvecklingen. Det är vidareutveckling som är hela grundtanken.
- Härlett arbete Denna typ av licensiering måste medge att programvaran ändras och återdistribueras men under samma villkor som originalprogamvaran. Att bara kunna läsa källkoden är inte tillräckligt för att ge en snabb utveckling. För att detta skall möjliggöras måste utvecklare ha möjlighet att förändra och återdistribuera programkoden med gjorda modifieringar.
- Ursprungsförfattarens källkod och dess integritet En licens kan förbjuda källkod att återdistribueras i modifierad form om det tillåts att distributionen kan kompletteras med patch-filer som kan åstadkomma modifieringarna vid kompilering. Tillåtande av sk patch-filer medför att ursprungsförfattarens kod lämnas orörd och sålunda kan man följa de förändringar som gjorts och vem som ligger bakom.
- Ingen diskriminering av personer eller grupper Programvaran eller programkoden får inte innehålla någon form av diskriminering av personer eller folkgrupper. Eftersom man vill att så många människor som möjligt skall kunna ta del av och hjälpa utvecklingen av programvaran framåt får det inte finnas någon begränsning i licensen för vilka som får ta del av innehållet.
- Ingen diskriminering av användningsområden Det får inte finnas någon begränsning av hur programmet får användas och inom vilka områden. Orsaken till detta är att man inte vill utestänga användare inom vissa områden. Tvärtemot vill man att den öppna programvaran skall användas/utvecklas på så många ställen som möjligt.
- Distribution av licens Licensvillkoren som gäller för programvaran måste gälla för alla som programvaran återdistribueras till. Dessa villkor skall sålunda följa med programvaran vid återdistribution. Denna paragraf finns för att man inte skall kunna ändra licensvillkoren och exempelvis kräva ett non-disclosure agreement.
- Licensen skall inte vara bunden till en viss produkt Rättigheterna knutna till ett program får inte vara knutna till andra program i en viss distribution. Om ett program har plockats ur en distribution och används eller distribueras i ett annat sammanhang, skall de rättigheter gälla, för det specifika programmet, som fanns med ursprungsdistributionen.
- Licensen får inte begränsa annan programvara Det får inte finnas några begränsningar avseende annan programvara som ingår i samma distribution. Till exempel kan det inte krävas att alla program på ett och samma media måste vara öppen källkod. Grunden till denna paragraf är att distributörer av öppen källkod skall ha rätt att bestämma vad de vill göra med sin egen programvara.
- Licensen skall vara teknikneutral Det får inte finnas begränsningar i hur programvaran får distribueras. Det får till exempel inte finnas en paragraf som säger att programvaran endast får distribuerad via FTP. Det skall vara möjligt att erhålla distributionen på alla tänkbara sätt.Om en distribution var bunden till en vis sorts teknik skulle det begränsa antalet möjliga användare. Om endast FTP-distribution var tillåten skulle inte de användare som bara har en CD-läsare, och inte någon nätverksförbindelse, kunna ta del av programvaran.
Svensk översättning hämtad från: http://user.it.uu.se/~mael5455/inl2.html
Originalet: http://www.opensource.org/docs/definition.php
