Katalogstrukturen i Ubuntu
Från Ubuntu Sverige
[redigera] Katalogstrukturen i Ubuntu
Filesystem Hierarchy Standard är den filsystemslayout som mer eller mindre alla Unix-liknande operativsystem, föregångare till Linuxfamiljen som Ubuntu ingår i, använder i någon form. Den är - när man förstår sig på den - väldigt enkel och logisk, men fram tills dess är den ganska knepig. Därför beskriver jag här de flesta katalogerna i kortform. Dessa kommandon med snedstreck skrivs i något som heter Terminal som finns under >program>tillbehör och dess stege med andra program. (Själva ordet Terminal kommer från den tiden i "stenålder" när datorer styrdes av just Terminaler utplacerade lite här och var. Sedan har det hängt i.)
Informationen nedan är till stor del hämtad från http://www.pathname.com/fhs. Den är till stor del i bokstavsordning, utom när två kataloger uppenbarligen hör ihop. Tanken är inte att man ska bli fullärd inom FHS, utan bara att man ska få lite mera grepp om sin dator.
/
Filsystemsroten. Här bör inget ligga och drälla. Det kan förstöra Ubuntu om du är oförsiktig och ändrar något i filsystemrooten. Om Ubuntu förstörs måste du ominstallera med Ubuntu-CD på nytt igen.
/bin
Program som är viktiga för datorns hälsa som alla användare får använda. Det bestäms av rootanvändaren ("Chefen" för datorn) vilka som får tillgång till olika program.
/sbin
Program som är viktiga för datorns hälsa som bara root-användaren får använda.
/boot
GRUBs (eller LILOs om man är lagd åt det hållet) filer, t ex linuxkärnan. Linuxkärnan förändras och förbättras löpande under tidens gång via uppdateringar och andra uppdateringar som du hittar vid ett orange märke högst uppe till höger när det finns uppdateringar. Klicka på det orangea märket så uppdateras allt som behövs till din version av Ubuntu.
/dev
Enhetsfiler. All din hårdvara finns representerad här.
/etc
Alla konfigurationsfiler som gäller hela datorn. Användarspecifika filer ska däremot ligga i hemkatalogen.
/home
Innehåller hemkataloger för alla användare utom root.
/root
Är hemkatalog för root.
/lib
Systemkritiska biblioteksfiler. Allt en användare inte ska kunna köra direkt är ett bibliotek.
/media
All form av borttagningsbart media: CD-ROM, diskett, USB-minne etc.
/lost+found
Upphittade filer som återskapats av fsck.
/mnt
Monterade temporära filsystem.
/opt
I den katalogen går det att installera valfria (optional) program. Omdebatterad mapp.
/proc
En speciell dynamisk katalog som håller ordning på information om systemet, däribland de processer som körs
/tmp
För temporär data.
/var
För föränderlig data. Innehåller bl a följande kataloger:
/var/cache
Cachad (data som sparats för att eventuellt användas igen) data helt enkelt.
/var/lib
för inställningar och annan temporär data. En användare ska aldrig behöva ändra här.
/var/lock
lås-filer, så att ett program kan kontrollera om samma eller något liknande program redan körs.
/var/log
logg-filer för de flesta viktigare programmen på din dator.
/var/run
information om vad som hänt på datorn sedan senaste omstarten.
/var/spool
data som väntar på behandling.
/usr
"Den andra systemrooten". Har ett system liknande systemroten, nämligen:
/usr/X11R6
Ett slags undantag. X får lägga filer här. ( Denna katalog försvinner i och med Xorg 6.9/7.0 och ersätts bl a av /usr/lib/xorg )
/usr/bin
Ej systemkritiska program som alla användare får använda.
/usr/sbin
Ej systemkritiska program som endast root-användaren får köra.
/usr/include
Inkluderingsfiler för C.
/usr/lib
Biblioteksfiler.
/usr/local
Paket som administratören installerat själv, utan hjälp från pakethanteraren. Här finns normalt underkataloger kallade bin, lib, share o.s.v. men det är inte fullt så strikt som övriga kataloger.
/usr/share
Arkitekturoberoende data, dvs bilder, manualsidor mm.
/usr/src
Källkod.
[redigera] Motivering
Systemet kan tyckas lite underligt, men till det mesta finns det en bra anledning. Om man vill kan man t.ex. lägga hela /usr på en separat filserver, och då måste kan kunna starta upp systemet utan /usr (åtminstone tillräckligt för att kunna få igång nätverket). Katalogen /home kan man naturligtvis också montera över nätverket.
Om filservern används av t.ex. både Debian/i386 och Debian/Sparc så skulle man kunna ha en gemensam /usr/share. Men binärerna under /usr/bin måste vara separata.
En annan fördel är bara /home, /tmp och /var behöver vara skrivbara. Det kan vara en fördel eftersom man slipper köra fsck efter en systemkrash om partitionen varit monterad readonly. Men med dagens journalförande filsystem så arbetar ju fsck ganska snabbt, så behovet är mindre numera.
