Ordlista för Ubuntu

Det finns en del ord och begrepp som dyker upp när man har med Linux och Ubuntu att göra. Vi har samlat några i den här ordlistan. Förhoppningsvis kan förklaringarna leda till en bättre förståelse för Linux, Ubuntu och rörelsen för fri och öppen källkod.

Användargrupper

Inom Linuxvärlden talar man ofta om användargrupper. På engelska kallas det för Linux User Groups (LUG). Det här är lokala sammanslutningar bestående av Linuxanvändare, som samlas för att utbyta erfarenheter. I dessa samlas man oberoende av vilken distribution man använder sig av.

Användarstöd - Support

Hjälpen till framför allt privatpersoner sker genom den gemenskap som finns kring Ubuntu. Runt om i världen finns det mängder med lokala gemenskaper (LoCo) där människor engagerar sig på sin fritid. I dessa gemenskaper hjälper användare varandra för att komma tillrätta med de problem man har. Så fort man har lärt sig lite om Ubuntu, kan vem som helst delta i att hjälpa andra.

Den svenska gemenskapen för Ubuntu hittar du på forumet hos ubuntu-se.org. Man skapar bara ett konto och loggar in för att börja ställa sina frågor eller för att själv ge stöd. Om engelska inte är något problem, kan man även få hjälp på det engelskspråkiga forumet på ubuntuforums.org.

Även företag kan utnyttja gemenskapen för att få hjälp, men vill man vara mera säker på att få hjälp finns det även möjlighet att köpa support i olika prisklasser. Det finns även ett par svenska företag som erbjuder sina tjänster.

Brandvägg

När man installerar Ubuntu får man också en brandvägg. Den står som standard helt öppen. Anledningen är att Ubuntu efter installationen inte har några tjänster igång som det går att ansluta till från nätverket. Så länge du inte installerar något program som andra i nätverket kan utnyttja som en tjänst, kommer din dator att vara helt osynlig utåt.

Om du installerar någon tjänst eller vill känna dig säkrare, så måste du installera ett grafiskt program för att ställa in brandväggen. Ett sådant finns inte med från början. Precis som med det mesta i Linuxvärlden, så finns det flera olika program att välja på. Några exempel är Firestarter och Gufw. Båda två finns att installera genom Pakethanteraren.

Bugg #1

Det mest övergripande målet för Ubuntu är att sprida operativsystemet till så många datorer i världen som möjligt, att Ubuntu att bli det mest använda operativsystemet i hela världen. Men nu förhåller det sig inte så. Istället är det ett annat operativsystem som finns förinstallerat på nästan alla datorer som säljs i datorbutikerna och det operativsystemet innehåller inte program skapad med fri och öppen källkod. Det här förhållandet har man kallat en bugg i systemet och i det bugghanteringssystem som används i Ubuntu är det här den första buggen: bugg#1.

Canonical

Företaget Canonical skapades av Sydafrikanen Mark Shuttleworth för att finansiera Ubuntu-projektet samt för att ge kommersiell service och stöd för Ubuntu. Men det har också som mål att stödja utvecklingen av och spridandet av program med fri och öppen källkod.

Distribution

En distribution är i grunden ett eget operativsystem med som bygger på GNU/Linux och med en samling grundläggande program. Själva operativsystemet består av Linuxkärnan, olika bibliotek och verktyg från GNU-projektet och vanligen med grafikmotorn X, samt fönsterhanterare och skrivbordsmiljö. Det finns för närvarande över 300 distributioner. Dessa kan ha en mer allmän inriktning eller vara utvecklade för ett mer speciellt ändamål. Aktuella versioner och uppgifter om dem hittar du på Distrowatch.com.

Varför heter det distribution? I början av 90-talet fick varje användare själv ladda ner Linuxkärnan och alla program som skulle vara med, för att sedan kompilera allt på egen hand. Detta krävde mycket stora kunskaper och tog lång tid. Därför började man distribuera redan på förhand sammanställda system, för att man lättare skulle kunna komma igång. Några av de tidigaste var Slackware, Debian och Red Hat. Debian, som Ubuntu bygger på, skapades i augusti 1993 av Ian Murdock. Nu mera innehåller distributionen inte bara det mest grundläggande, utan även program för kontoret, internet, bild, film, musik m.m.

Fri mjukvara

Det här är en form av användarlicens. Ett krav för att få kallas fri mjukvara är att man har fri tillgång till programmets källkod och att man har frihet att göra vad man vill med koden. Vid en standardinstallation innehåller Ubuntu bara fri mjukvara.

Rörelsen med fri mjukvara startades på initiativ av Richard Stallman 1983. Det vara en reaktion på att man under 1970-talet frångått det öppna och vetenskapliga sättet att skapa mjukvara. Företag och utvecklare hade börjat sätta copyright på sina produkter för att kunna tjäna pengar på dem och kunna införa begränsningar när det gällde möjligheten att använda, sprida och ändra i koden för att på så sätt lära sig och för att kunna utveckla programmen.

Stallman introducerade fyra friheter, som har blivit kriteriet på fri mjukvara. Dessa numreras på programmerarvis från 0 till 3.

  • Frihet 0: Frihet att köra ett program i vilket syfta som helst.
  • Frihet 1: Frihet att studera hur programmet fungerar och att anpassa det efter egna behov.
  • Frihet 2: Frihet att sprida kopior för att kunna hjälpa sin granne.
  • Frihet 3: Frihet att förbättra programmet och ge ut sina förbättringar offentligt så att hela gemenskapen kan dra nytta av den.

Förråd

De olika distributionerna för Linux brukar ha mängder med program som användarna kan ladda ner och installera. Dessa program samlas i vad man kallar förråd. Även Ubuntu har programförråd. Där kan man idag hitta ca 20000 program. I Ubuntu har man delat in programmen i fem förråd efter vilken typ av licens de har och om vilken typ av stöd det har av Canonical och Ubuntugemenskapen.

  • Main: Program med öppen källkod som stöds av Canonical.
  • Universe: Program med öppen källkod som underhålls av gemenskapen.
  • Restricted: Properitära drivrutiner för enheter.
  • Multiverse: Program som är begränsade av upphovsrätt eller juridiska avtal.
  • Källkod: Här hittar man källkoden till alla program med fri och öppen källkod.

Programmen som finns i förrådet main är kontrollerade av Ubuntuprojektets tekniker och anpassade för att fungera väl tillsammans med Ubuntu. Det är utomordentligt lätt att lägga till ytterligare program från förråden till den egna datorn. Förråden bidrar inte bara till enkelhet utan skyddar också användarna mot skadlig kod som man riskerar att få in i sin dator när man installerar program från okända ställen. När man installerar program från förråden finns också en automatisk mekanism som hanterar så kallade beroenden på ett mycket smidigt sätt, något som traditionellt i linuxvärlden varit krångligt.

Gemenskap

Utvecklingen av fri och öppen källkod drivs inte i första hand av företag eller stater. Istället är det sammanslutningar av enskilda individer som samlas i s k gemenskaper, det som på engelska kallas för community. Dessa grundar sig på frivilligt deltagande och man tar sin fritid till att utföra det jobb som behövs utföras. Ubuntu har sedan starten fått en stor och aktiv gemenskap världen över. Även här i Sverige har vi en lokal gemenskap. Den hittar du på ubuntu-se.org.

GNU

GNU är både ett operativsystem i sig och en samling med viktiga verktyg som används även inom Linux. GNU är en s k rekursiv akronym som betyder ”GNU's Not Unix”. Det här anspelar på att GNU har utvecklats ur operativsystemet Unix, men att det ändå inte är Unix.

Förgrundsfiguren och initiativtagare är Richard Stallman. Han startade projektet i september 1983. Målet var att skapa ett helt fritt operativsystem inom GNU-projektets ram. Något helt operativsystem har det inte blivit ännu, men de bibliotek och verktyg som utvecklats av GNU-projeket användes vid skapandet av Linus Torvalds operativsystemskärna Linux, som idag används i de flesta fria operativsystem.

GNU/Linux

Är ett mer korrekt namn för det som vi vanligen kallar för Linux. Linux är bara själva kärnan och GNU står för många av de grundläggande programmen. Båda är beroende av varandra för att kunna skapa ett fungerande operativsystem.

GPL

GNU General Public License är en upphovsrättslicens för fri programvara, ursprungligen skriven av Richard Stallman 1989. Den grundar sig på de fyra friheter som Stallman formulerade och förutsättar att källkoden till programmet är fullt tillgängligt. Även förändringar ska ha samma fria licens. Linux har varit GPL sedan 1992, d v s nästan sedan starten.

Till skillnad mot begreppet copyright, talar man här om copyleft. Det betyder att upphovspersonen/personerna ger alla andra den oåterkalleliga rätten att fritt distribuera och förändra verket, under förutsättning att även dessa kopior och varianter omfattas av samma licens när de sprids.

Historia

Historien om Ubuntu börjar 2004 när den sydafrikanske IT-miljardären och kosmonauten Mark Shuttleworth tillsammans med ett antal vänner och utvecklare gav ut den första versionen under kodnamnet Warty Warthog. Målet var att skapa en version av Linux som är användbar för vanliga människor och som skulle kunna utmana Microsofts monopol. Ubuntu blev omedelbart en succé och succén växer ständigt.

Sedan 2004 har Ubuntu kommit ut med två utgåvor per år. Dessutom har det fått ”kusiner”, såsom en utgåva inriktad på serverdatorer, en utgåva baserad på skrivbordsmiljön KDE, en utgåva inriktad på skolor osv.

Installation

Man installerar vanligen Ubuntu genom att från internet ladda ner en fil som man sedan kan bränna till en CD-skiva. Den fil man laddar ner är en s k ISO-fil, vilket är ett slags arkivfil, som innehåller de filer som behövs för att starta och installera Ubuntu.

Själva installationen görs i ett grafiskt gränssnitt där man svara på några få frågor innan själva installationen börjar. Det är bra om man under installationen är uppkopplad mot internet.

Ladda ner

Man kan naturligtvis ladda ner Ubuntu direkt från ubuntu.com, men det bästa och snabbaste sättet är att göra det från en plats på närmare håll. De platser där man kan ladda ner Ubuntu och som ligger i Sverige är följande.

Linus Torvalds

Den finländska programmerare som skapade den första koden till Linuxkärnan år 1991. Linus är än idag den som slutligen bestämmer vad som ska vara med i kärnan, men han har idag ett stort team som jobbar med att utveckla Linux.

Live-CD

Det här är en Linuxdistribution som kan startas och sedan köras från en CD-skiva. I vanliga fall startas ett operativsystem från en hårddisk. En live-CD körs i datorns arbetsminne och hämtar program med mera från CD-skivan. Man får en fullt fungerande skrivbordsmiljö och har man en uppkoppling till internet, går det även att surfa. Det går sedan att göra en installation till hårddisk. Under användningen av live-CD:n påverkas inte datorn alls.

Man kan på det här sättet bära med sig sitt operativsystem, låta andra få pröva på eller använda den för att rädda en dator som havererat. Även Ubuntus installationsskiva är en live-CD. Det går alltså alldeles utmärkt att prova Ubuntu innan man bestämmer sig för att installera.

Det går dock inte att spara data, om man inte kan ansluta till exempel ett USB-minne eller väljer att göra hårddisken tillgänglig.

Det finns idag också en möjlighet att köra ett operativsystem från ett USB-minne.

Lokal gemenskap

Inom Linuxvärlden finns det en tradition av lokala användargrupper. Det här kallas på engelska för Linux User Group (LUG). Det kan vara att en förening med Linuxanvändare i till exempel en stad. Ubuntu stöder och uppmuntrar till att det skapas lokala gemenskaper och användargrupper, det som på engelska kallas för Local Community (LoCo). I de flesta fall täcker en sådan ett helt land. Sverige har en sådan gemenskap som finns på ubuntu-se.org. Det sker också träffar på olika orter runt om i landet.

Lästips

För den som vill läsa lite om Linux och Ubuntu, kan vi rekommendera följande.

Löften

Ubuntu ger följande fyra löften till sina användare.

  • Ubuntu kommer alltid att finnas tillgängligt utan kostnad och innefattar även företagsversioner och säkerhetsuppdateringar.
  • Ubuntu levereras med komplett kommersiell support från hundratals företag över hela världen.
  • Ubuntu innehåller de bästa översättningarna och handikappstödet som rörelsen för fri programvara kan erbjuda
  • Ubuntu-CD:en innehåller bara fri programvara; vi uppmuntrar dig att använda program med fri och öppen källkod, utveckla den och skicka den vidare.

Mark Shuttleworth

Mark Shuttleworth, sydafrikansk entreprenör, är initiativtagaren till och ledaren för Ubuntu. Han har varit en av utvecklarna på Debian och skapade också IT-företaget Thawte. För en större allmänhet är han nog mest känd för att han i april 2002 var gjorde en rymresa som rysk kosmonaut. Han lär ha betalat ca 20 miljoner dollar för den resan.

Mark Shuttleworths hemsida.

Pakethanteraren

En viktig del i en distribution är möjligheten att ladda ner och installera fler program än de som kommer med vid installationen. Ubuntu använder sig av Debians pakethanteringssystem. Det grafiska program man då använder heter Pakethanteraren Synaptic. Ett ännu enklare sätt är att använda programmet ”Lägg till/ta bort". I Pakethanteraren kan man hitta cirka 20.000 paket med olika former av program och annan mjukvara. Tack vara det här systemet finns det i de flesta fall inget behov av att leta på internet efter program, de flesta hittar man ändå i Pakethanteraren. Installationen är också enkel och snabb. Det enda som krävs är en internetuppkoppling, eftersom programmen laddas ner från en server på internet.

Program

I filosofin bakom Ubuntu finns tanken att man efter installationen ska ha en liten uppsättning med de mest grundläggande programmen kan tänkas vilja ha. Där finns kontorsviten OpenOffice, webbläsaren Firefox, e-postprogrammet Evolution och snabbmeddelandeklienten Pidgin. Du hittar även program för att hantera bilder, film och musik.

Richard Stallman

Är en av förgrundsfigurerna inom rörelsen för fri och öppen källkod. Han var med att utveckla både GNU-projektet och GPL-licensen.

Serverutgåva

Ubuntu finns i en speciell serverutgåva, som nyligen den välkända nätuppslagsboken Wikipedia beslutat sig för att använda på sin maskinpark. Ubuntu Server Edition kan spela många olika roller hos företag, i offentlig sektor och inom olika organisationer. Den kan svara för nätverksinfrastruktur som DNS och DHCP, hantera användarnas filer och utskrifter, användas för databaser, fungera som en avancerad webbserver för dynamiska webbsidor, utgöra e-postserver eller fungera som grundplattform att köra virtualiserade servrar på.

Skrivbordsmiljö

En skrivbordsmiljö brukar man vanligen benämna stilen på det grafiska gränssnitt som finns på dagens datorer. I en sådan miljö ser man ikoner, fönster, verktygsrader, mappar, skrivbordsunderlägg och olika skrivbordswidgetar. I begreppet brukar man också lägga in att det finns en viss uppsättning av program, vilka är anpassade och utvecklade för just den skrivbordsmiljön.

Inom Linux heter de två mest använda GNOME och KDE. Dessa hittar man i Ubuntu respektive Kubuntu. En mer resurssnåla skrivbordsmijö är Xfce, som man hittar i Xubuntu.

Ubuntu, distributionen

Ubuntu är ett datoroperativsystem. Initiativtagare var Mark Shuttleworth. Ubuntu bygger på Linux och program med fri och öppen källkod. Ubuntu är fritt för både privat och kommersiellt bruk. Den utkommer med en ny version var 6:e månad. Man kan använda Ubuntu på flera olika språk, däribland svenska.

Ubuntu innehåller bara program som är fri mjukvara och har öppen källkod, även om det finns möjlighet att även installera program med en mer restriktiv licens.

Ubuntu finns i en mängd "smaker". Det finns en skrivbordsversion och en serverversion. För skrivbordsversionen kan man välja mellan bl a Ubuntu, Kubuntu, Xubuntu och Edubuntu.

Ubuntu bygger på distributionen Debian, med dess verktyg för att installera program. Men även Ubuntu har i sin tur fått avläggare i form av andra distributioner som bygger vidare på Ubuntus grund.

Ubuntu, stiftelsen

Grundad av Mark Shuttleworth och Canonical för att göra Ubuntu oberoende av grundarens ekonomiska aktiviteter. Mark Shuttleworth gav stiftelsen 10 miljoner dollar för att säkra att utvecklingen och utgivningen av Ubuntu på lång sikt.

Ubuntu, namnet

Ubuntu är ett ord som finns en en del språk i Sydafrika Betydelsen skulle kunna översättas med "mänsklighet mot andra" eller "jag finns på grund av att vi finns". Initiativtagaren till Ubuntu, Mark Shuttleworth, tyckte att det här ordet på ett bra sätt sammanfattade filosofin bakom den nya operativsystemet han vill skapa.

ubuntu-se.org

Det här är den officiella lokala svenska gemenskapen för Ubuntu. Det är en gemenskap för att sprida och stödja användningen av Ubuntu. Där finns bland annat ett forum för stöd och hjälp till användare av Ubuntu.

Här finns också en portal med nyheter och bloggar, samt en wiki (en typ av användargenererat dokumentationssystem, se nedan) med en del dokumentation och guider.

De som är aktiva inom gemenskapen utför sitt arbete på sin fritid. Att delta är helt gratis, men man måste först registrera sig som medlem.

Ubuntufamiljen

Sedan starten har man utvecklat flera olika “smaker” av Ubuntu. Dessa har nu blivit en stor familj. De har en gemensam grund men har lite olika inriktningar bland annat i val av skrivbordsmiljö.

  • Ubuntu med GNOME
  • Kubuntu med KDE
  • Xubuntu med Xfce för datorer med lägre prestanda
  • Edubuntu för skolor och institutioner
  • Gobuntu är en avskalad version med bara fri programvara.

Dessutom finns det många så kallade derivat, alltså operativsystem som har Ubuntu som grund, men som inte är en del i familjen.

Ubuntuvarianter

Det finns två varianter av Ubuntu. En är gjord för skrivbordsdatorer. Dessa har ett grafiskt gränssnitt och program för kontor, e-post, internet, musik, film och bild etc. Den andra är en serverversion. Den har inget grafiskt gränssnitt. Tanken här är att man ska kunna köra olika typer av tjänster till exempel en webbserver eller filserver.

Uppdateringar

Under den så kallade livscykeln, det vill säga från det datum versionen släpps till dess den inte längre får något stöd, får man inga nya versioner av de program man har installerade. Däremot kan det dyka upp buggarfixar och rättelser i program. Dessa har man en möjlighet att ladda ner genom Uppdateringshanteraren. Det rekommenderas att man använder sig av den här funktionen för att hålla säkerheten i systemet på en hög nivå.

Man får tillgång till rättelser för buggar och säkerhetsbrister under 18 månader för de vanliga ubuntureleaserna. Versioner med Long Time Support (LTS) kommer med 3 års kostnadsfritt uppdateringsavtal för skrivbordsversionen och 5 års avtal för serverversionen.

Utgivningscykel

Ubuntu kommer ut med en ny version var 6:e månad. Versionsnummer är en kombination av årtalet och månaden, till exempel 8.10 för den version som kom i oktober 2008. Den har också ett namn som är en alliteration med ett adjektiv och ett djurnamn, till exempel Intrepid Ibex. Den nya versionen innehåller den senaste stabila versionen av de program som finns straxt innan utgivningen.

Virtualisera

Man kan på sin dator installera program som simulerar en riktig dator. Man kallar det för en virtuell maskin. Den dator man installerar programmet på kallas för värd, medan den virtuella maskinen kallas gäst.

På gästen kan man installera ett helt annat operativsystem än det som man kör på sin dator. Det här ger en möjlighet att pröva andra operativsystem utan att direkt installera dem på sin dator.

Det finns nu flera program för att virtualisera. Tre av dessa är Kernel-based Virtual Machine (KVM), VirtualBox eller Vmware. Men hjälp av Wubi kan man också installera Ubuntu på en Windowsdator på ett sätt som gör att man redan vid start kan välja vilket operativsystem man vill köra.

Virus

En anledning till att byta operativsystem till ett som grundar sig på Linux, till exempel Ubuntu, är att man vill slippa virusplågan. Det finns virus även till Linuxdatorer, men de är än så länge väldigt få och har inte kunnat få någon större spridning.

Vill man minska risken för att få virus eller sprida något vidare, finns det antivirusprogram att installera med hjälp av Pakethanteraren.

Wiki

En wiki är ett webb-baserat system för att snabbt och enkelt redigera textdokument. Den mest kända wikin är det webb-baserade uppslagsverket Wikipedia. Vem som helst kan gå in och modifiera en wiki-sida om de upptäcker att någon typ av information saknas eller är felaktig. Genom en snabb uppdateringsfrekvens av innehållet, håller ofta wikimaterial hög relevans och kan i händelse av förändringar snabbt modifieras av användarna.

Öppen källkod

Det här är i grunden en metod att utveckla program, ett sätt att skapa bättre program. Öppen källkod betyder inte bara att man har tillgång till källkoden till ett program. Den innebär också att man ger alla andra rätt att använda, läsa, ändra i och distribuera koden som de vill.

På det här sättet kan många engagera sig för att göra ett program bättre och för att rätta till fel. Det går även att använda delar av kod från ett program i ett annat, vilket gör att man slipper uppfinna något på nytt varje gång.